satansmusik

Den här boken är varken ny, då den gavs ut 1998, eller särskillt aktuell (om man nu inte är en Strausshype:are). Jag har haft den i min ägo i ganska exakt ett år. Men det var först för några veckor sedan som jag öppnade den, och jävlar vad jag fastnade.

Boken är mycket underhållande på alla tänkbara sätt. Den är ganska lik "The Dirt" (Mötley Crüe with Neill Strauss, för den oinsatte!) men nu är det bara en person i fokus, en person som är lite mer än drugs, sex osv.. Marilyn Manson (Eller Brian Warner, om man ska verka häftig) verkar dessutom ha något bakom pannbenet och ett sinne för humor. Ibland sitter man med ett leende på läpparna efter att ha läst något som inte är ett skämt, snarare sjukt, och man njuter lite inombords.

Boken tar upp Mansons uppväxt och slutar någonstans vid slutet av turneringarna med skivan Antichrist Superstar. Mycket har ju hänt kring Manson sen dess, men man får helt enkelt klara sig på det man får.

Listorna han har på saker och ting (t.ex. om hurvida man är homosexuell eller inte) är något som alla borde läsa, mer säger jag inte, eller jo förresten. jag äger ingen skiva av eller med Morrissey.