Ofermod - Tiamtü
Låtlista:
1 Tiamtu
2 Pralayic Withdrawal
3 Death Cantata
4 Eu Angelion
5 Dreaming In The Veins Of Kingu
6 Topherian Cleansing Furnace Of Molo
7 Khabs Am Pekht
Det svenska metalbandet Ofermod släppte år 1998 en ep som av många anses vara en riktig höjdare. Nu är de tillbaka med sin första fullängdare många år senare. Så hur låter de nu efter alla dessa år?
Bandet utger sig för att numera spela "Orthodox religious death metal", men att klassa det som black metal känns inte helt fel det heller. I en aktull intervju, med Belfagor från Ofermod, får han frågan om vad han kan säga om att det är ganska lätt att ibland att höra att han fått inspiration från Morbid angel och Mayhem. Det han svarar är att det snarare är de banden som inspirerats av Ofermod, som inte ens existerade när Mayhem och Morbid angel hade sina storhetstider. Han svarar att det inte existerar några lagar, som tid och rum, i antikosmos. Den värld han tydligen lever i.
Så till plattan, första spåret är titelspåret och det är en mycket stark öppning. En av Ofermods starka fördelar är deras sång, som är riktigt, riktigt bra. Det är alltid kul med karakteristiska growlare, som har en mer säregen röst (tex Mortuus i marduk). Sången som självklart skivan har anpassats efter (eller kanske vice versa?) är riktigt mäktig, då den förstärker den ockulta stämningen. Skivan verkligen andas gammal ond bråd död. (Typ Vatikanen, fast mer "hädiskt"). I andra låten stör jag mig lite smått på böneuppläsningen som skenar iväg på någon sångton lite för mycket. Men det är bara en liten detalj som knappt är värt att nämna på ytterligare ett bra spår. I tredje låten blir det åka av, jävlar vilket intro "Death Cantana" redan namnet osar tyngd och allmänt mys. Sedan tycker jag tyvärr att skivan dalar lite neråt. Det är absolut inte så att de fortsättande låtarna är dåliga, snarare de första som är så otroligt bra.
Den avslutande låtens intro är kusligt på ett helt fantastiskt sätt, och den får sätta punkt för den här skivan, som jag tror kommer växa i mina öron och ögon ju mer tid den får, för jag lever uppenbarligen inte i antikosmos, än.
1 Tiamtu
2 Pralayic Withdrawal
3 Death Cantata
4 Eu Angelion
5 Dreaming In The Veins Of Kingu
6 Topherian Cleansing Furnace Of Molo
7 Khabs Am Pekht
Det svenska metalbandet Ofermod släppte år 1998 en ep som av många anses vara en riktig höjdare. Nu är de tillbaka med sin första fullängdare många år senare. Så hur låter de nu efter alla dessa år?
Bandet utger sig för att numera spela "Orthodox religious death metal", men att klassa det som black metal känns inte helt fel det heller. I en aktull intervju, med Belfagor från Ofermod, får han frågan om vad han kan säga om att det är ganska lätt att ibland att höra att han fått inspiration från Morbid angel och Mayhem. Det han svarar är att det snarare är de banden som inspirerats av Ofermod, som inte ens existerade när Mayhem och Morbid angel hade sina storhetstider. Han svarar att det inte existerar några lagar, som tid och rum, i antikosmos. Den värld han tydligen lever i.
Så till plattan, första spåret är titelspåret och det är en mycket stark öppning. En av Ofermods starka fördelar är deras sång, som är riktigt, riktigt bra. Det är alltid kul med karakteristiska growlare, som har en mer säregen röst (tex Mortuus i marduk). Sången som självklart skivan har anpassats efter (eller kanske vice versa?) är riktigt mäktig, då den förstärker den ockulta stämningen. Skivan verkligen andas gammal ond bråd död. (Typ Vatikanen, fast mer "hädiskt"). I andra låten stör jag mig lite smått på böneuppläsningen som skenar iväg på någon sångton lite för mycket. Men det är bara en liten detalj som knappt är värt att nämna på ytterligare ett bra spår. I tredje låten blir det åka av, jävlar vilket intro "Death Cantana" redan namnet osar tyngd och allmänt mys. Sedan tycker jag tyvärr att skivan dalar lite neråt. Det är absolut inte så att de fortsättande låtarna är dåliga, snarare de första som är så otroligt bra.
Den avslutande låtens intro är kusligt på ett helt fantastiskt sätt, och den får sätta punkt för den här skivan, som jag tror kommer växa i mina öron och ögon ju mer tid den får, för jag lever uppenbarligen inte i antikosmos, än.
Kommentarer
Trackback
