Peace & Love
Ja, då var festivalen slut och jag kommer bara att kommentera de musikaliska och praktiska bitarna då det personliga ska så förbli. Banden/artisterna jag såg var följande (tar dem i ordningen jag såg dem):
TORSDAG:
Sofia Karlsson: Det var en lugn och mysig start och låten "Spelar för livet" var helt klart konsertens höjdpunkt. Jag saknade dock covern på "Flickan och kråkan"
Backyard Babies: Det var som vanligt relativt tråkiga även om "Minus Celsius" är rätt så go. Dregen är rätt cool han också, men det handlar ju inte bara om att se bra ut.
Volbeat: Här börjar vi snacka grejer, äntligen fick jag se dem! Spelningen var riktigt trevlig och det enda negativa var att Johan Olsen inte sjöng på "The garden´s tale" och att det inte var kvinnosång på "Mary Ann’s Place". Mellansnacket var lagom kul, och krutet satsades på musiken, och ja, det funkar för mig. Vi bjöds även på en ny låt. "It could be worse, we could be U2" sa Michael Poulsen
Mötley Crüe: En av festivalens höjdpunkter, eller? Knappast, jag blev riktigt besviken. Jag stod långt bak, vilket kanske tog bort lite av känslan och då passade de på att använda storbildsskärmarna till annat än att visa vad som hände framme på scen. Nämnligen sjukt dåliga specialeffekter till låtarna. Vince sång var faktiskt riktigt kass, fan vad illa han sjunger live mestadels, han låter snarare som en tecknad seriefigur, jag tänkte på South park och andra på Musse Pigg, än som en sångare. Jag gick innan Konserten var slut, men fick ändå höra "shout at the devil" och "kickstart my heart"
FREDAG:
Babyshambles: Jag har bara lyssnat in mig på deras senaste skiva, och några enstaka andra låtar. Spelningen är ganska kort, vilket passar mig bra och många fina låtar spelas. Höjdpunkten är såklart "Fuck forever", men jag saknade några låtar.
Turbonegro: Som vanligt var mellansnacket det mest intressanta, musiken i sig är ganska intetsägande och det är lite låtar som sticker ut.
Satyricon: Satyricon fick sätta punkt på festivalen för min del, och likt i Göteborg var de ritkigt jävla bra. Nu fick jag även "Den siste" något jag saknade under tidigare nämnda spelning. Satyr är en helt strålande frontman som faktiskt vågar bjuda på mellansnack trots musikgenren.
Jag åkte hem under lördagen då det inte var något jag ville se då.
Övrigt om festivalen. Vädret var sjukt varmt, något som verkar förfölja mig på festivaler och som låter jättebra fast det är lite väl jobbigt. Arrangemanget på festivalen är under all kritik, speciellt nu när de titulerar sig som Sveriges största festival. Jag och mina kompisar kom fram 16.00, då var det lång kö för att få ut banden, efter det så köade man för att komma in på campingen (alla väskor gick de igenom bland annat), sedan var det dags för att köa för att få sin tältplats och 00.30 stod tältet upp. Det var aldeles för långt mellan bajamajorna, och det kostade hela 40 spänn att duscha, helt jävla sjukt. Det var långa avstånd mellan allt, parkering, camping, festivalområde osv.
På söndag bär det av till Hultsfred.
TORSDAG:
Sofia Karlsson: Det var en lugn och mysig start och låten "Spelar för livet" var helt klart konsertens höjdpunkt. Jag saknade dock covern på "Flickan och kråkan"
Backyard Babies: Det var som vanligt relativt tråkiga även om "Minus Celsius" är rätt så go. Dregen är rätt cool han också, men det handlar ju inte bara om att se bra ut.
Volbeat: Här börjar vi snacka grejer, äntligen fick jag se dem! Spelningen var riktigt trevlig och det enda negativa var att Johan Olsen inte sjöng på "The garden´s tale" och att det inte var kvinnosång på "Mary Ann’s Place". Mellansnacket var lagom kul, och krutet satsades på musiken, och ja, det funkar för mig. Vi bjöds även på en ny låt. "It could be worse, we could be U2" sa Michael Poulsen
Mötley Crüe: En av festivalens höjdpunkter, eller? Knappast, jag blev riktigt besviken. Jag stod långt bak, vilket kanske tog bort lite av känslan och då passade de på att använda storbildsskärmarna till annat än att visa vad som hände framme på scen. Nämnligen sjukt dåliga specialeffekter till låtarna. Vince sång var faktiskt riktigt kass, fan vad illa han sjunger live mestadels, han låter snarare som en tecknad seriefigur, jag tänkte på South park och andra på Musse Pigg, än som en sångare. Jag gick innan Konserten var slut, men fick ändå höra "shout at the devil" och "kickstart my heart"
FREDAG:
Babyshambles: Jag har bara lyssnat in mig på deras senaste skiva, och några enstaka andra låtar. Spelningen är ganska kort, vilket passar mig bra och många fina låtar spelas. Höjdpunkten är såklart "Fuck forever", men jag saknade några låtar.
Turbonegro: Som vanligt var mellansnacket det mest intressanta, musiken i sig är ganska intetsägande och det är lite låtar som sticker ut.
Satyricon: Satyricon fick sätta punkt på festivalen för min del, och likt i Göteborg var de ritkigt jävla bra. Nu fick jag även "Den siste" något jag saknade under tidigare nämnda spelning. Satyr är en helt strålande frontman som faktiskt vågar bjuda på mellansnack trots musikgenren.
Jag åkte hem under lördagen då det inte var något jag ville se då.
Övrigt om festivalen. Vädret var sjukt varmt, något som verkar förfölja mig på festivaler och som låter jättebra fast det är lite väl jobbigt. Arrangemanget på festivalen är under all kritik, speciellt nu när de titulerar sig som Sveriges största festival. Jag och mina kompisar kom fram 16.00, då var det lång kö för att få ut banden, efter det så köade man för att komma in på campingen (alla väskor gick de igenom bland annat), sedan var det dags för att köa för att få sin tältplats och 00.30 stod tältet upp. Det var aldeles för långt mellan bajamajorna, och det kostade hela 40 spänn att duscha, helt jävla sjukt. Det var långa avstånd mellan allt, parkering, camping, festivalområde osv.
På söndag bär det av till Hultsfred.
Märker ni vågen?
Helt plötsligt från ingenstans svämmar det över med artiklar och recensioner om/på de mer progressiva black metal-banden. Som om de alla precis har släppt sin första skiva, vilket inte är fallet. Det är väl kul när genren får uppmärksamhet, men i ärlighetens namn är det lite för mycket sånt just nu. Nä, det får bli att plocka fram något hårt, mörkt och direkt från samlingen, för vem sade att nyast är bäst?
Blåst på blocket.
Jag har nog i dagarna blivit blåst på blocket när jag skulle köpa konsert och festivalbiljetter. Jag var naiv och gjorde alla misstag som man kan tänkas att göra. Jag lade ut köpesannonser och fick en del svar De som hade intressanta pris tog jag vidare konktakt med via mail. De verkade trovärdiga med sina historier om varför de skulle sälja, och hur/när de skulle skicka biljetterna. Jag fick bankontonr och förde över pengar till en och betalade via paypal till en annan. Biljetterna har inte kommit, och de borde ha kommit förra veckan. Säljarna svarar inte på mina mail längre och jag lyckas inte spåra deras ip-adresser då de använder sig av gmail (hotmail kan man spåra).
Jag vet redan att jag var alltför naiv, men jag trodde faktiskt inte att sånt här förekom i så stor utsträckning som det verkar göra. Jag har även en liten teori om att det kan röra sig om samma person.
Det här blir självklart lite av en snyffthistoria, jag är en fattig student som har blivit av med exakt alla mina pengar, jag har inget sommarjobb osv, men det är självklart oviktiga detaljer i mitt egentliga syfte.
Gör inte som jag, träffa säljaren eller få mer uppgifter av dem än bara ett bankononummer, mailadress och i bästa fall mobilnummer. Det räcker oftast inte för att spåra personen. Tack vare den underbara Banksekretess-lagen. (Tradera är dock säkrare tack vare omdömesfunktionen, där har jag aldrig stött på några problem)
Banksekretess-lagen innebär (vad jag förstått) att polisen enbart kan få ut uppgifter om kontoinehavaren om han/hon begått ett brott som kan leda till 2 års fängelse eller mer. Dvs det är fritt fram att fiffla med småsaker hur mycket som helst, och ingen kommer kunna få tag på dig (i praktiken). Jag med kontonumret i handen kan inte göra någonting, förutom att försöka lura ut uppgifterna från banken. Vilket är möjligt, men inget jag vill syssla med.
Jag hoppas att mitt misstag lär fler personer än mig, chansen är dock stor att ni redan visste om det, och att jag är en naiv idiot som borde avlägsnas från planeten snarast möjligt.
Ps: Det finns en chans att jag får biljetterna, haha, not:Ds
Jag vet redan att jag var alltför naiv, men jag trodde faktiskt inte att sånt här förekom i så stor utsträckning som det verkar göra. Jag har även en liten teori om att det kan röra sig om samma person.
Det här blir självklart lite av en snyffthistoria, jag är en fattig student som har blivit av med exakt alla mina pengar, jag har inget sommarjobb osv, men det är självklart oviktiga detaljer i mitt egentliga syfte.
Gör inte som jag, träffa säljaren eller få mer uppgifter av dem än bara ett bankononummer, mailadress och i bästa fall mobilnummer. Det räcker oftast inte för att spåra personen. Tack vare den underbara Banksekretess-lagen. (Tradera är dock säkrare tack vare omdömesfunktionen, där har jag aldrig stött på några problem)
Banksekretess-lagen innebär (vad jag förstått) att polisen enbart kan få ut uppgifter om kontoinehavaren om han/hon begått ett brott som kan leda till 2 års fängelse eller mer. Dvs det är fritt fram att fiffla med småsaker hur mycket som helst, och ingen kommer kunna få tag på dig (i praktiken). Jag med kontonumret i handen kan inte göra någonting, förutom att försöka lura ut uppgifterna från banken. Vilket är möjligt, men inget jag vill syssla med.
Jag hoppas att mitt misstag lär fler personer än mig, chansen är dock stor att ni redan visste om det, och att jag är en naiv idiot som borde avlägsnas från planeten snarast möjligt.
Ps: Det finns en chans att jag får biljetterna, haha, not:Ds
Kongh - Shadows of the Shapeless
| 1. | Unholy Water | 11:32 | |
| 2. | Essence Asunder | 15:12 | |
| 3. | Tänk på döden | 04:24 | |
| 4. | Voice of the Below | 09:37 | |
| 5. | Shadows of the Shapeless | 15:53 | |
| Total speltid | 56:38 | ||
Innan jag införskaffade mig den här skivan läste jag en rad intressanta artiklar om bandet och den här skivan. De gav mig relativt skyhöga förhoppningar och att skogen ska vara en vitkig del av musiken är ord som låter bra i mina öron. Tyvärr fick jag nog lite för höga förväntningar på plattan, och jag tycker inte att den är vad andra utger den för att vara. Den är inte dålig, men inte fullt underbar heller.
Delar av det som stör mig är det amerikanska soundet som genomsyrar skivan alltför mycket, och om jag ska vara ärlig så är det nog sången som förstör det lite. Däremot avslutningen på "Essence Asunder" tycker jag är riktigt jävla stark, kanske det bästa på hela skivan.
Jag ska dock ge den fler chanser att trollbinda mig, det kan jag lova, men inspirationen från de småländska skogarna uttrycks inte på ett sätt som jag är nöjd med. Skivan är i mitt tycke okej, men ej dock något mästerverk.
Deathspell Omega - Veritas Diaboli Manet in Aeternum : Chaining the Katechon
Bättre sent än aldrig skriver jag om Deathspell omegas ep "Veritas Diaboli Manet in Aeternum : Chaining the Katechon". Att bryta upp låten, eller att beskriva den känns alltför pretentiöst och även lite jobbigt. Vad jag däremot vill kommentera är hur mäktig den är, framförallt de lugnare delarna. Slutet är helt fantastiskt, men om det inte hade varit det hade det nog vart mer förvånande.
